I min forskningsgrupp studerar vi resistens hos aspar mot växtätande insekter och svampar. Vi är intresserade av att relatera trädens tillväxtegenskaper och deras kemiska sammansättning till risken för att de blir angripna och skadade. Vi studerar storskaliga angreppsmönster i fält. I växthuset studerar vi samband mellan skador och aspens respons för att kunna avgöra vad det är som gör en aspklon lämplig eller olämplig som värdväxt för skadeorganismerna. Olika aspar reagerar olika starkt på skador och för att förstå vad som gör asparna toleranta och oätliga är vi speciellt intresserade av att förstå biosyntesen av fenoler som är aspens viktigaste grupp av försvarssubstanser. Vi använder mycket känsliga separationstekniker för att bestämma asplövens kemiska sammansättning.

Läs mera...

Vi försöker förstå de molekylära mekanismer som styr och kontrollerar sambandet mellan celldelning och celldifferentiering i växtceller. Under vissa förutsättningar kan även en differentierad växtcell börja dela sig och, beroende på de signaler som avgör cellens framtida öde, kan de nya dottercellerna differentieras igen och ge upphov till nya organ, t ex när en stickling bildar rötter. Vi använder såväl genetiska, biokemiska som cellbiologiska metoder för att studera dessa processer på molekylär nivå. Vi gör detta i Arabidopsis thaliana och vi
undersöker de tidiga skedena när ickedelande rotpericykelceller induceras till att börja dela sig. Vi koncentrerar oss på ett protein kallat retinoblastoma relaterade proteiner (RBR), som har en viktig roll vid celldelning och celldifferentiering. Speciellt studerar vi förändringar i uttrycksmönster, hur RBR påverkar och förändrar kromatinet i kromosomerna, samt hur det fosforyleras, fördelar sig mellan olika delar i cellen och hur det bryts ned.

Läs mera...

Bildning av adventivrötter är ett nödvändigt steg vid vegetativ förökning av ekonomiskt viktiga trädgårdsväxter och vedartade växter. Problem med rotbildning hos sticklingar ger ofta upphov till betydande ekonomiska förluster. De mekanismer genom vilka endogena faktorer och miljöfaktorer vid kontrollrar adventivrotbildning återstår emellertid fortfarande att klarlägga. Under de senaste åren har vi identifierat flera gener som kan vara involverade genom att karakterisera Arabidopsis-mutanter vars benägenhet att producera adventivrötter har förändrats. Vi föreslår fortsatt forskning för att bättre förstå det relativa bidraget av dessa gener i regleringen av adven- tivrotbildning.
Floemet distribuerar fotosyntes produkter från blad, till andra organ. Floemet har således en avsevärd inverkan på produktionen av olika biomassor, liksom på kvaliteten av rotfrukter, frukter och frön. Som ett första steg mot att förstå de funktionella mekanismerna har vi utnyttjat redan tillgängliga transkriptom-data och identifierat familjer av gener som kodar för troliga transkriptionsfaktorer och transportproteiner i floemet. Vi kombinerar nu genetik, cytologi och fysiologi i våra studier av poppel och Arabidopsis för att bättre förstå dessa geners funktioner.

Läs mera...

Fleråriga växter, till exempel träd, måste anpassa sig till en föränderlig miljö för att överleva de stora omställningar som växlingen mellan årstiderna innebär. Dessa växter har utvecklat sofistikerade mekanismer som känner av växlingar i den omgivande miljön och kan anpassa tillväxt och utveckling beroende på olika externa faktorer. I min forskargrupp fokuseras ett av projekten på att förstå hur fleråriga växter på en molekylär nivå synkroniserar tillväxt med gynnsamma externa förhållanden. För detta projekt använder vi hybridasp som är en modellväxt inom trädforskning. Ett annat projekt vi arbetar med är att förstå hur förlängning/utsträckning regleras i växter. Elongationsprocessen är mer problematisk för växtceller jämfört med andra celltyper eftersom växtcellen omges av en rigid cellvägg som måste omstruktureras om cellen ska kunna elongera. Pågående forskning i min grupp har som mål att identifiera nyckelkomponenter i de processer som leder till modifiering av cellväggen och elongation i modellväxten Arabidopsis.

Läs mera...

De flesta organismer har en biologisk klocka som gör att deras ämnesomsättning kan förutsäga förändringen mellan dag och natt. Då vi snabbt byter tidszoner får vi jet-lag eftersom vår inre biologiska klocka inte hinner med att ställa om till lokal tid lika fort som vi förflyttat oss. Klockans funktion är att hjälpa djur och växter att i förväg anpassa sig till förändring i dagslängd och årstid, genom att den ställer om den inre tiden till återkommande förändringar i den yttre miljön, framförallt dagslängd och temperatur.
Jag använder backtrav och hybridasp med specifika genetiska förändringar som verktyg i studier av hur klockan är uppbyggd, hur den fungerar och vilken roll den spelar för hur växter anpassar tillväxt efter klimat och årstid.

Läs mera...

Växters förmåga att ta upp kväve från marken och sedan omfördela detta kväve är de två huvudsakliga faktorerna som bidrar till effektiv användning av det tillgängliga kvävet. Användningen av kvävegödsel runt om i världen har blivit ett globalt miljöproblem med t ex utarmning av den biologiska mångfalden och klimatförändringar som resultat. För att få fram alternativa och mer miljövänliga gödslingsmetoder och för att optimera växters användning av kvävet behövs en detaljerad förståelse av alla delar av växtens kvävebudget.
Vi vill veta ifall växter kan använda alternativa mindre miljöbelastande kvävekällor, t ex aminosyror. Vi vill också förstå hur växter återanvänder det kväve som tagits upp. Transport av kväve i växter sker i huvudsak i form av aminosyror. Därför studerar vi hur de proteiner som transporterar aminosyror i växter regleras. Vi vill veta vilken roll de enskilda transportörerna spelar i olika stadier av växters utveckling och vid tillgång till olika typer av kväve.

Läs mera...

Min forskning är inom skogsgenetik. Vårt mål är att förstå genetiken som ligger bakom biologiska processer av ekonomiskt och ekologiskt värde (t. ex. tillväxt, motståndskraft mot angrepp av skadeorganismer, köldtolerans och tid för knoppsättning) hos tall och gran. Majoriteten av dessa egenskaper är komplexa; vilket innebär att de styrs av ett stort antal gener och geninteraktioner. På grund av denna komplexitet krävs avancerad genomik och statistik.
Vår forskning riktar huvudsakligen in sig mot förädling av skogens träd. Resultaten av forskningen syftar till att utveckla molekylära verktyg för en tidig selektion av egenskaper av ekonomiskt eller ekologiskt intresse, för att på så sätt kunna korta ner de långa cyklerna inom förädlingen av skogsträd.

Läs mera...

Vi studerar metabolismen (ämnesomsättningen) hos växter och intresserar oss främst för hur mitokondrierna bidrar till denna process. Denna cellorganell har central funktion för respiration och energiomvandlingar i alla celler. Speciellt undersöker vi två aspekter 1) Vad gör bladens mitokondrier i ljus när fotosyntesen är aktiv och 2) Vad gör mitokondrierna under bladens senescence (den process när bladen gulnar). Våra resultat tyder på att mitokondrierna fullgör viktiga funktioner i båda processerna. I ljus "hjälper" de kloroplasterna genom att upprätthålla en fördelaktig reduktionsnivå i cellen vilket underlättar fotosyntesen. När bladen gulnar bidrar de med både energi och kolskelett för att återvinna kväve och andra näringsämnen till växten. Kunskap om dessa processer kan på sikt vara viktiga i försök att modifiera de ämnen som växter producerar – "den gröna fabriken" samt för lagring av t.ex. frukter och produktion av biomassa.

Läs mera...

Celler hos olika organismer behöver skaffa sig en specifik form för att kunna fullgöra bestämda uppgifter i en organism. Celler blir vanligen polariserade i en viss riktning och polariteten hos individuella celler är ofta koordinerad inom ett vävnadsskikt. Mekanismerna för etablering av cellpolaritet hos växter är emellertid dåligt känd. Vi använder oss av rotens yttersta cellskikt (epidermis) hos modellväxten Arabidopsis thaliana, vilket är ett utomordentligt experimentellt system för att studera cellpolaritet och dess koordinering inom ett vävnadskikt. Den polära lokaliseringen av Rho-of-plant proteiner och PIN2 proteinet liksom den polära utväxten av rothår från epidermiscellerna utgör tillförlitliga molekylära och morfologiska markörer för cellpolaritet. Genom att kombinera genetiska, molekylära, cellbiologiska och fysiologiska tillvägagångssätt har vi börjat utreda de underliggande mekanismerna för samordning och verkställande av cellpolaritet i rotens epidermisceller.

Läs mera...

Stora utmaningar ligger framför oss när vi måste minska mängden utsläpp av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som jordens befolkning ökar. Framtidens jord- och skogsbruk kommer att kräva ökade uttag från odlingsarealer som redan i vissa områden är maximerade. Dessutom går stora arealer förlorade årligen på grund av stresskador orsakade av exempelvis kyla. Skördeförluster orsakade av stress kommer att öka vid en klimatförändring som medför större nyckfullhet och svängningar i väderleken. För att minska förlusterna och därmed öka avkastningen krävs en större förståelse för de komponenter som är involverade i växters stressrespons. I vår forskning vill vi förstå hur växter känner av förändringar i miljön och hur växterna använder den informationen för att förändra genuttryck och initiera anpassningsmekanismer. Vi studerar även i detalj hur växternas metabolism påverkas under förändrade odlingsbetingelser. Genom att identifiera de nyckelkomponenter som ger ökad härdighet kan dessa utnyttjas vid förädlingsarbete av jordbruksgrödor och skogsträd. Våra resultat är även av stor betydelse för att ta fram korrekta parametrar till vegetations– och klimatmodeller.

Läs mera...

Vi använder datorer för att försöka förklara den logik och de generella principer som ligger bakom viktiga molekylära processer i aspar som tillväxt och utveckling. För detta använder vi stora mängder data framtaget av experimentalister. Detta data beskriver exempelvis när gener och proteiner aktiveras och vilka substanser som finns i cellen under olika förhållanden. Sedan använder vi datorbaserade metoder utvecklade inom artificiell intelligens och maskininlärning för att träna modeller som förklarar dessa data samt känd biologisk kunskap. En sådan modell kan exempelvis förklara hur och när särskilda regulatoriska proteiner binder till DNA för att aktivera gener och hur dessa proteiner samarbetar för att cellen skall svara korrekt på forändringar i omgivningen. Datorbaserade modeller kan användas av biologer för att förstå systemet de studerar och för att planera nya experiment.

Läs mera...

Växter är extremt tåliga organismer. De överlever brist på t.ex. vatten eller ljus. Växter klarar detta bland annat för att de kan ställa om sin metabolism för att passa de dåliga förhållandena. För oss som brukare av växter är det viktigt att hindra att detta sker för omställningen är kopplad till kraftigt minskad tillväxt. Tillväxten är viktig oavsett om vi är skogsbrukare, bönder eller bara odlar växter som hobby.

Vår forskning går ut på att förstå hur växten reglerar dessa metabolism förändringar. Vi vill förstå hur den stressade växten avgör hur den skall svara på stressen. I långa loppet hoppas vi att vår forskning skall leda till att vi kan förebygga metabolism förändringen så växternas tillväxt inte hämmas lika mycket vid stress.
Läs mera...

Vi försöker begripa hur man bäst listar ut vilka gener som gör aspar olika. Vi skapar olika verktyg för detta, t ex DNA microarrays, kollektioner av olika aspar samt olika databaser. Vi använder dessa för att först hur aspar anpassar sig till omgivningen, framför allt studerar vi hur en asp vet att det är host, varför, hur och när höstfärgerna uppstår och vad det är som gör att olika aspar har olika “tidtabell” under hösten.
I ett annat projekt studerar vi hur växternas fotosyntesapparat fångar in solljuset, och hur växten reglerar detta för att undvika att för mycket ljusenergi går in i fotosyntesen, för att undvika skador som i värsta fall kan leda till döden. Ljuset fångas in av en grupp proteiner, LHC proteinerna, och vi försöker förstå den exakta funktionen av dessa proteiner. Ett protein, PsbS, är speciellt viktig för att reglera denna process och vi studerar PsbS betydelse för växten.

Läs mera...

Kolhydrater är den yttersta källan av energi samtidigt som de utgör det material av vilket växtceller, fibrer och trä bildas. Därför är reglering av de processer som har samband med kolhydratsyntesen, särskilt syntesen av sackaros (den viktigaste transportformen för kol) och stärkelse (den viktigaste formen av tillfällig kollagring), av ytterst intresse för att förstå tillväxt- och utvecklingsstrategi hos växter. Vi har redan beskrivit flera nyckelproteiner och motsvarande gener som är involverade dessa processer. Vi försöker också begripa hur växter kan känna av förändringar i sockermetabolismen som inducerats av förändringar i deras omgivning. Växter vidarebefordrar denna information, med hjälp av specifika signalöverföringsmekanismer, till kärnan där förändringar i genuttryck sedan sker. Detta leder till en ändrad enzymsyntes och förändrad metabolisk aktivitet. Vår nuvarande forskning gäller komponenter av sockersspecifik signalering, där vi använder genetiskt manipulerade växter med förändrad sockersyntes och/eller sockersignalering.

Läs mera...

Vi försöker förstå hur olika utvecklingsbiologiska processer regleras i växter. Detta sker ofta med hjälp av små, organiska signalmolekyler, så kallade växthormoner. Dessa ämnen finns i mycket låga halter i växter och styr olika typer av biologiska processer, exempelvis under rotutveckling, vedbildning och blomning. Ett av dessa ämnen är indol-3-ättiksyra (även kallat auxin), vilket har mycket stor påverkan på växters utveckling. Vi studerar hur detta ämne syntetiseras och bryts ner, samt hur det transporteras mellan olika vävnader i växten. Målet är att förstå hur denna och andra signalmolekyler styr tillväxten i modellväxten Arabidopsis thaliana (backtrav), vilka gener och cellulära processer som är involverade, och vad som styr utvecklingen normalt respektive under olika typer av stress. Detta kan förhoppningsvis leda till att man genom förädling kan få fram växter och träd som är bättre anpassade till olika miljöer och som ger bättre tillväxt och avkastning.

Läs mera...

Vedråvara är en viktig förnyelsebar råvara och innehåller organiskt kol i form av cellulosa, lignin och hemicellulosor. Xylan är den vanligaste hemicellulosan i veden och har stor potential som grön energi och råvara för nya polymerer. Det är därför av intresse att förstå biosyntesen av xylan. Xylan är uppbyggt av xylos i form av en polymer med sidokedjor, som är viktiga för xylanets egenskaper. Xylanet polymeriseras inuti cellen och matas ut i cellväggen där det sätts ihop i cellväggens nätverk. Vi avser att modifiera xylanets struktur och sammansättning i asp träd genom att använda de gener som kodar för enzymer i xylanbiosyntesen. Vår målsättning är också att upptäcka nya gener som är viktiga för xylanbiosyntes. Flera gener som fungerar i xylanbiosyntesen har nyligen upptäckts. Genom att använda bioinformatik kan vi leta efter andra gener som regleras på samma sätt, och därför med viss sannolikhet även de har en funktion i xylanbiosyntesen.

Läs mera...

Min grupp studerar hur växthormoner reglerar tillväxt och utveckling i träd. Vi studerar framförallt hormonet gibberellin och dess roll i skottsträckning och vedbildning. Vi har visat att genom att öka mängden gibberelliner i hybridasp så får man träd som i växthus uppvisar ökad höjd- och diameter- tillväxt. En upptäckt som kan få betydelse även ur ett prakiskt perspektiv.
Vi studerar även hur gibberelliner och andra signalmolekyler reglerar träds första fas i invintringsprocessen, det vill säga när dagarna blir kortare på hösten. I ett flertal projekt använder vi även ny metodik som kallas metabolomik för att kunna identifiera ämnen som antingen är kopplade indirekt till hur växthormoner styr växtens tillväxt och utveckling eller är unika signalmolekyler.

Läs mera ...

En av de klassiska frågorna inom växtbiologin är hur nyttjandet av kol som fixeras vid fotosyntesen regleras mellan olika vävnader och organ hos växten. Detta kräver en precis kontroll och koordinering av kolets allokering, transport, lagring och metabolism. Vi undersöker betydelsen av proteinfosforylering och proteintransport för detekton och signalering av sockerbalansen hos växtceller och växtorgan, och hur dessa mekanismer fungerar på organismnivå. Vi fokuserar särskilt på cellulosabiosyntes. Projektet bidrar till de globala ansträngningar som för närvarande syftar mot att öka biomassproduktionen genom fundamentala studier av Arabidopsis och kunskapsöverföring till asp och andra skogsträd.
Läs mera...

Min grupp studerar de gener som kontrollerar när växter blommar. Framför allt så är vi intresserade av vad som särskiljer de tidigt blommande ettåriga växterna och de extrem sent blommande träden. Vi kunde nyligen visa att de gener som styr när aspträd blommar också kontrollerar när träden slutar växa och sätter knopp på hösten. Ett tillämpat mål är att med hjälp av denna kunskap kunna snabba på trädförädlingen för att åtminstone till viss del kunna nå samma förädlingsvinster som har uppnåtts i jordbuks och husdjursförädlingen. Vi studerar också andra gener som kontrollerar hur växter ändrar sin tillväxt och utveckling som svar mot ändrade ljusförhållanden och gener som kontrollerar stammens tjocklekstillväxt. Denna typ av gener är nödvändiga för att ett träd ska kunna växa som ett träd, d.v.s bli väldigt höga. Kunskap om dessa gener kommer också att hjälpa oss att få fram träd som producerar mer ved och cellulosa.

Läs mera...

Kväve är det näringsämne som begränsar tillväxten i de allra flesta typer av svensk skogsmark. Med hjälp av kvävegödsling kan trädtillväxten under vissa förutsättningar fördubblas. Samtidigt kan skogsmarkens flora och markmikrober påverkas negativt av gödsling. Medan kvävegödsling har en väldigt positiv effekt på skogens förmåga att växa och binda kol kan den samtidigt ha en negativ effekt på biodiversiteten. Med mer kunskap om hur skogsekosystem påverkas av kvävegödsling skulle det kunna vara möjligt att finna bättre sätt att använda kväve.
Min forskargrupp studerar ekofysiologiska mekanismer som orsakar ekosystemförändringar i kväveberikade skogar. Exempelvis har vi visat att skogsgödsling kan leda till biokemiska förändringar hos vanliga skogsväxter (som blåbär och lingon) vilka gör dem mer utsatta för angrepp från olika patogener och herbivorer. Angreppen leder till att det blir mer av andra växter (vanligtvis gräs). Vi har även visat att effekter på vegetationen syns även i den skogsgeneration som följer på den som gödslats. I ungskogar som växer på mark som tidigare gödslats är utbredningen av blåbär och lingon nästan halverad jämfört med ungskog på mark som inte gödslats. Viktiga frågor att utforska är till exempel varför effekterna av gödsling är så långlivade, och om det finns alternativa sätt att gödsla skog som ger mindre allvarliga effekter på markvegetationen men ändå samma eller ännu bättre effekt på trädtillväxten.

Läs mera...

Min forskning rör växters kvävefysiologi. I många ekosystem förekommer kväve i marken företrädesvis i form av olika organiska kväveformer och jag studerar växters förmåga att ta upp och växa på sådana kväveföreningar. Vår forskning har visat att växter har en mycket god förmåga att nyttja basiska aminosyror och denna upptäckt har lett fram till utvecklandet av ett nytt gödselmedel – arGrow. Vi har också visat att vissa sorters aminosyror – D-enantiomererna – inte kan användas av växter. Genom att flytta en gen från en jästsvamp till en växt har vi framställt en transgen växt med den unika förmågan att kunna växa på D-aminosyror. Denna upptäckt har visats vara mycket värdefull inom växtbiotekniken.

Läs mera...

Vi försöker att förstå I detalj hur växterna kan oxidera vattenför att bland annat producera syrgas som vi kan andas. Denna förståelse kan I framtiden användas för att generera artificiella system som med hjälp av solljus och vatten kan producera energi, t. ex. i form av vätgas, som både är en ren och förnyelsebar form av energi. Jag försöker dessutom utröna hur proteiner som skall till kloroplasterna kan dirigeras dit via en helt nyupptäck transportväg.

Läs mera...

Det viktigaste framsteget på senare tid inom forskningen på Frankia och actinohiza växter är utan tvekan sekvenseringen av tre Frankia genom. Vi lyckades visa att det är en stor skillnad i storlek hos dessa tre genom. Hydrogenaserna tillhör en grupp, bestående av 13 enzymer som katalyserar vätgasomsättning, och vi har hitintills lyckats visa att även Frankia har ett hydrogenas med både upptags- och vät- gasutvecklande funktion. Frankia är en aktinomycet, en vanligt förekommande jordbakterie, som förutom att delta i vätgasmetabolism också har förmågan att fixera luftens kväve. Vid kvävefixeringen bildas också vätgas, som tyvärr här är en energikrävande biprodukt, som sänker effektiviteten för kvävefixeringen. Men vissa av kvävefixerande bakterie däribland Frankia har utvecklat vätgasoxiderande enzymer, upptagshydrogenas, som kan fånga upp vätgasen och göra den till energi för bakterien igen. Upptagshydrogenas är vanligt förekommande hos Frankia, som också har vätgasutvecklande funktion, som skulle kunna användas för vätgasproduktion.
Vår forskning på etanolproduktion från cellulosabaserad biomassa har visat att vi kan öka denna drastiskt med tillsats av två svampar: Chalara parvispora och Trametes versicolor.

Läs mera...

I den eukaryota cellen kodas inte bara proteiner i cellkärnan, utan mitokondrien och växternas kloroplaster har egna genom. Ett komplext nätverk av regulatoriska signaler koordinerar genuttryck från cellkärnan med genuttryck från organellerna. Viktiga strukturer och metabolismvägar i mitokondrien och i växternas kloroplaster byggs upp både av proteiner som kodas i cellkärnan och av proteiner som uttrycks i organellen. Denna fördelning av information mellan de olika genomen kräver en rigoröst koordinerad reglering av genuttryck från kärnan och från organellerna. För växten är detta nödvändigt för utveckling och tillväxt men även för fysiologisk anpassning, d.v.s. stresstolerans. Genuttryck i cellkärnan regleras av olika signaler som har sitt ursprung i organellerna och i min forskargrupp studerar vi dessa regulatoriska signaler. En ökad förståelse för hur kommunikationen mellan kloroplasten och cellkärnan fungerar skulle på sikt kunna leda till en bättre förmåga att modifiera växters stresstolerans och produktivitet.

Läs mera...

Vår grupp studerar ved bildning och biosyntesen av vedpolymerer som cellulosa, hemicellulosa och lignin. Asp och backtrav är viktiga modellväxter. Vi undersöker fysiologisk och molekylär funktion av växthormoner, som fungerar i reglering av tillväxtmönster och medierar påverkan av miljö och klimat. Vi har t ex visat att växthormonet etylen som induceras vid vindpåverkan, reglerar diameter tillväxt och är inblandad i fiberns kemiska sammansättning. Vi studerar även cellulosa biosyntes, och därmed mekanismer som styr fiberns fysikaliska/kemiska egenskaper.
För att identifiera proteiner i cellulosa biosyntesen studerar vi dragvedsbildning i asp. Dragvedsfibrer bildar ett cellväggslager som bara består av cellulosa, och proteiner som är aktiva under denna process är sannolikt viktiga för biosyntes av cellulosa. Funktionen av dessa gener/proteiner undersöks i mutanter som är förändrade med avseende på just dessa proteiner. För att studera vedfiberns kemi har vi etablerat ett laboratorium för cellvägg/kolhydrat analys och vi utvecklar ny teknik för kemisk vedanalys.

Läs mera...

Veden består nästan helt av döda celler. Vår forskning försöker svara på frågan varför vedcellerna dör så snabbt och vad som skulle hända om man skulle kunna förlänga livslängden av vedcellerna. I lövträd finns två olika typer av vedceller. Den ena typen består av såkallade kärlelement, som för att kunna transportera vatten måste bli av med cellinnehållet och därmed dö på ett mycket snabbt och effektivt sätt. Den andra celltypen i veden kallas fibrer, som istället för att transportera vatten fungerar som fysiskt stöd för stammen. Ju längre fibrerna lever, desto mer material så som cellulos och lignin läggs det i cellväggarna. En ökning i mängden cellväggsmaterial leder i sin tur till ökad densitet av veden, vilket är en av de viktigaste egenskaperna hos veden. I detta projekt försöker vi identifiera gener som styr fiberdöd för att kunna studera sambandet mellan fiberdöd och veddensitet.

Läs mera...

Inom detta projekt undersöker vi hur reaktiva radikaler och transkriptionsfaktorer påverkar lignifieringsprocessen i ved. Vi har bl.a. identifierat subeneheterna i ett mediatorkomplex hos växter. Denna enhet samverkar med andra centrala proteinkomplex vid transkriptionen och inbegriper merparten av alla producerade mRNAn och proteiner i cellen. Att få en djupare förståelse hur delar av mediatorn regleras och samverkar med olika transkriptionfaktorer kan få en mycket stor betydelse om man vill styra en process i önskad riktning. Man kan helt enkelt uttrycka sig så att enheten utgör ett ”reläkomplex” för reglering av transkriptionen och som integrerar signaler som styr olika processer i cellen. Inom detta projekt vill vi identifiera subenheter och associerade proteiner till mediatorn som har betydelse för regleringen av vedspecifika funktioner som lignifiering av cellväggen. I en förlängning av dessa inledande studier hoppas vi framöver kunna modifiera och påverka produktionen av biomassa med hjälp av riktad bioteknik.

Läs mera...

Genetiken hos ved- och fiberegenskaper i tall är en del i min forskning. Vi arbetar med tekniker för att mäta dessa egenska- per och hur avkommeförsök skall utvärderas Några ved- och fiberegenskaper vi studerar är: i) veddensitet, ii) fiberdimen- sioner, iii) kärnved och iii) årsringsutveckling. Analystekniker och hur prov skall tas ingår i projekten. Dessutom studerar vi dessa egenskaper på trädstamsnivå och kopplar dem till beräknade genetiska parametrar. Därmed kan vi bestämma storleken på genetiska parametrar på helträdsnivå.
Fröplantagers funktion. Jag arbetar även i en forskningsgrupp som analyserar funktionen hos fröplantager. Vi studerar: i) fröplantagers fysiska utveckling, ii) pollineringsmönstret. Med molekylära markörer studerar vi vilka kloner som dominerar i pollenmolnet och i det skördade fröet (reproduktionsframgång) och kontaminering med oförädlat pollen från omgivande bestånd, iii) möjligheterna att genom att samla frö selektivt från de bästa klonerna höja den genetiska vinsten och iv) som alternativ till program med kontrollerade korsningar genomföra avkommeprövnming med öppen-pollinerat frö där föräldraklonerna bestäms i efterhand med molekylära markörer.
Identifiering av QTL:s, Quatitative Trait Loci, för bland annat ved- och fiberegenskaper är uppgiften för en grupp jag deltar i. Gen- eller gengrupper skall kopplas till en mängd egenskaper, bl.a. veddensitet i vår- och sommarved, fiberdimensioner, mikrofibrillvinkel och fibervinkel.
Andra forskningsområden är egenskaper hos kärnved och splintved i tall, avkommeprövning i allmänhet och genresurser hos lärk för Sverige samt deras genetiska parametrar för volymproduktion.

Läs mera...

Somatisk embryogenes är en in vitro teknik som kan användas för massförökning av zygotiska embryon, dvs fröembryon, från barrträd. Det är den enda teknik som lämpar sig för storskalig massförökning av plantor från värdefulla granfrön framtagna i förädlings-programmet. Somatiska embryon, eller frösticklingar, används också för att studera reglering av embryoutveckling då man kan framställa obegränsade mängder embryon av olika utvecklingsstadier som försöksmaterial. Vi är intresserade av signalsubstanserna som reglerar embryo utvecklingen och vidare undersöka signaltransduktionsvägarna. Vi har nyligen visat att etxracellulära metalloproteaser har betydelse för embryoutvecklingen och fokuserar nu vidare på överföringen av extracellulära signaler till specifika cellulära responser.

Läs mera...

Etioplasten är ett förstadium till kloroplasten. Den bildas i meristem, knoppar och när blad utvecklas i mörker. I etioplasterna finns en iögonfallande struktur som kallas prolamellarkropp. Den är en regelbundet förgrenad kubisk membran. Funktionellt sett är prolamellarkroppen ett förstadium till tylakoiden i kloroplasten. I ljus sker en snabb omlagring av den regelbundet grenade membranen till en normal plan tylakoid. Prolamellarkroppen innehåller en depå av tylakoidlipider samt protoklorofyllid bundet till protoklorofyllid oxidoreduktas. Jag arbetar med att förklara hur prolamellarkroppen kan bildas och vad som orsakar tillbakabildandet av strukturen. Det har tidigare varit svårt att förklara. Vi har nu visat att det går att bryta ner prolamellarkroppen och återbilda den in vitro. Detta innebär en möjlighet att reda ut vilka faktorer som är avgörande för processen.

Läs mera...

Vår forskning syftar till att förstå hur några viktiga processer i cellmembranet regleras på molekylär nivå. Protonpumpen (H+ATPas) i cellmembranet, som är av avgörande betydelse för växtcellens näringsupptag, regleras via sin s k autoinhibitoriska domän i C-terminalen. 14-3-3 protein kan binda in till denna del och aktivera pumpen. Vi vill mer i detalj ta reda på hur de många olika isoformerna (mer än 10 av varje) av 14-3-3 och protonpumpar interagerar, var de finns i växten och om en viss 14-3-3 bara interagerar med en viss proton pump. I cellmembranet finns också fosfolipider av en viss typ, fosfoinositider, som kan verka som, och ge upphov till, signalmolekyler inne i cellen. Vi studerar de enzymer som ger upphov till dessa signalmolekyler och försöker ta reda på fosfoinositidsystemets exakta funktion i cellen. För att en cell ska fungera måste nivåerna av kalciumjoner i cellens olika delar regleras mycket noggrant. Kalcium kan dessutom tas upp och frisättas när så behövs. Kalretikulin kan binda och hjälpa till att lagra kalcium i speciella s k organeller men hjälper också till att nybildade proteinkedjor får sin rätta strukturella form. Modellväxten Arabidopsis har flera isoformer av kalretikulin, en av dom tycks vara involverad i patogenes.

Läs mera...