Mediatorn är ett stort proteinkomplex som är konserverat i alla eukaryoter från jästsvampar till mänskliga celler. Mediatorn fungerar som en transkriptionell koregulator genom att överföra signaler från promotorbundna transkriptionella reglerproteiner, till det generella RNA polymeras II transkriptionskomplexet. Vi har identifierat Mediatorkomplexet i Arabi- dopsis thaliana och visat att det består av 21 konserverade proteinsubenheter och 6 st subenheter som är specifika för växter. Vi har funnit att vissa proteiner i växtmediatorkomplexet är viktiga för att samordna olika signaler från omgivningen (ljuskvalité, temperatur, tillgång på vatten, saltkoncentration etc) för att styra blomning. Vårt mål är att klargöra hur dessa signaler samordnas på molekylär nivå.

Läs mera ...

Uppfångandet av solljus är den första och viktigaste delen i fotosyntesen för att uppnå hög effektivitet. För optimal funktion av detta viktiga steg finns det en rad antennproteiner som binder både klorofyll och karotin pigment. Emellertid är ljusfångande i närvaro av syre farligt eftersom olika syre radikaler kan bildas genom katalys av klorofyll. Dessa radikaler förstör pigmentkomplexen varför dessa hela tiden måste ersättas med nya, gamla söndriga brytas ner medan nya måste byggas ihop till funktionella komplex så att fotosyntesen hela tiden fungerar optimalt under både för högt (fotoinhiberande) ljus och under lågtljus. Medan själva klorofyll molekylen har visats vara ganska stabil, så är proteinet som det binder till mycket instabilt och bryts snabbt ner.

Läs mera...

Ved bildas från stamceller som upptäder i ett cylindriskt skikt, kambiet, innanför barken i stammen på träd. Vi undersöker hur gener kontrollerar dessa stamceller, hos träd och hos (den mer tillgängliga) örten Arabidopsis. Vi har visat att växthormonet cytokinin är en viktig regulator för kontroll av kambieutvecklingen.

Läs mera...

Vi studerar den genetiska styrningen av ekologiskt viktiga egenskaper. I ett projekt studerar vi hur fenologiska egenskaper hos asp, så som tillväxtavslut och invintring, har anpassat sig till olika dagslängder längs en latitudgradient igenom Sverige. Ett annat projekt försöker klargöra hur växter försvarar sig mot insektsangrepp samt de gener som reglerar dessa försvarsmekanismer. Inom båda dessa projekt använder vi oss av en kombination av metoder så som associationskartering och populationsgenetiska analyser för att studera betydelsen av olika genetiska processer, så som naturlig selektion och genetisk drift.

Läs mera...

Materiens minsta beståndsdelar består till stor del av partiklar med elektrisk laddning. Därför är studier av transport av laddade partiklar i olika fysikaliska system ett fundamentalt forskningsområde inom fysiken. Givetvis har detta också tillämpningar utanför det som traditionellt räknas till fysikområdet. Ett tydligt exempel på detta är sådana transportproblem inom det biologiska området. Biologiska system är ofta ytterst komplexa, men ofta är det möjligt att förstå de basala mekanismerna bakom olika fenomen med betydligt enklare modeller. Inom vår forskning så har vi speciellt fokuserat på området protontransport i PSII, d.v.s. frågan hur kommer det sig att vatten kan sönderdelas I växtcellen och sedan transporteras som väte- och syrejoner I denna miljö.

Läs mera...

Solen är idag den enda förnyelsebara energikälla som skulle kunna ge tillräckligt med energi för att kunna tillfredsställa hela mänsklighetens behov. Fotosyntetiska organismer såsom växter, grönalger och cyanobakterier kan mycket effektivt dela vatten till syrgas, electroner och protoner med hjälp av solenergi och endast de jordbundna och vanligt förekommande metallerna mangan och kalcium. Detta sker i ett superproteinkomplex som kallas Fotosystem II. Genom studier av detta biologiska komplex är målet för min forskning att utveckla en vattendelande katalysator – baserad på naturens egna principer.

Läs mera...

Vårt mål inom Systembiologi är att förstå det komplexa nätverket hos en organism genom att som förstå vilka gener och dess funktioner som knyter dem samman och hur samspelet mellan de biokemiska processer regleras i levande organismer. Kemometri innefattar sådana metoder och redskap för att kunna tolka och förstå dessa stora, komplexa data mängderna. Att hitta globala trender och att utvinna användbar information från flera data-mängder är dock ett icke-trivialt beräkningsmässigt problem som kräver avancerade och tolkningsbara matematiska modeller. Därför forskar vi på nya systemverktyg för den moderna biologin som innefattar integrerade databaser, dataanalyser och visualiseringar som både maximerar information från dessa stora mängder komplexa data och hur man skapar informativa data.

Läs mera...

Hybridisering mellan växter kan ge upphov till nya arter och anpassning till nya miljöer. I detta projekt använder vi en unik tallhybrid som är anpassad till den Tibetanska högplatån, Pinus densata, genfamiljer som är viktiga för stresstolerans samt geografisk information system (GIS) för att studera den genetiska grunden för denna hybridspecialisering. I ett annat projektpaket, utvecklar vi en analytisk plattform för att med DNA-markörer rekonstruera stamtavlan för vind-pollinerat frö från fröplantager med tall och gran (Pinus sylvestris och Picea abies). Denna forskning är viktig för att utvärdera gendiversiteten och den genetiska vinsten i fröplantageskördar samt möjligehten för lågintensiva förädlingsprogram i framtiden.

Läs mera...

Proteiner behövs för att utföra allt arbete i kroppen. För att aktiveras måste varje proteinkedja veckas ihop till en specifik struktur. Många proteiner behöver dessutom binda metalljoner eller andra proteinkedjor för att fungera. Hur proteiner kopplar veckning till binding i cellerna är medicinskt viktigt då flera mänskliga sjukdomar beror på felveckning eller hopklumpning av proteinkedjor. Fria metaller är giftiga och om de binder till fel protein kan sjukdomar uppstå. Pernilla har etablerat ett brett forskningsprogram kring detta ämne som är baserat på strategiska proteiner och biofysikaliska/spektroskopiska metoder. Tillsammans med sina studenter har hon gjort många både överraskande och grundläggande upptäckter.

Läs mera...

I den fotosyntetiska processen spelar membranproteinkomplexet fotosystem II (PSII) en nyckelroll. I detta komplex startar den fotosyntetiska elektrontransporten och vatten spjälkas till syre och protoner. Detaljerade kunskaper om fotosystem II med avseende på sammansättning och reglering är en grundförutsättning för vår förståelse av denna livsviktiga process.  Fotosystem II är ett ovanligt stort komplex med en molekylär massa på mer än 700 000Da och som består av mer än 30 olika proteiner enheter. Ovanligt är att av dessa 30 så är hela 18 såkallade små proteiner dvs. de har en massa runt 5000Da. När vi jämför aminosyra sekvenser eller DNA sekvenser så visar det sig att det finns ingen motsvarighet hos djur eller andra organismer utan de har mycket välbevarade sekvens och de är således helt växtspecifika. Frågan är vilken funktion har de?

Läs mera...